När förälskelseförmågan och de äktenskapliga tendenserna har upphört i väsendet, kan det endast känna ren allkärlek eller kärlek till nästan
2615. Ett väsen som nått därhän att det inte alls kan hysa någon förälskelsetendens och därför inte kan påverkas av denna tendens i sitt psyke, kan ju enbart hysa en ren kärlekssympati.När det har fötts med denna sympati i sitt psyke, vilken uteslutande har skapats av det lidande väsendet gått igenom i sitt enpoliga tillstånd, och inte längre har någon förälskelseförmåga eller hyser äktenskapliga tendenser, kan det endast känna den absoluta, renodlade människosympatin, som ju är detsamma som den rena kärlek, i kraft av vilken väsendet är i kontakt med universums grundton.