2643. Den del av mänskligheten som i dag regerar världen, utgörs av väsen som i sin moraluppfattning i hög grad, medvetet eller omedvetet, lever efter Moselagen: Öga för öga, tand för tand. De har ännu inte levt sig in i den kristna världsmoralen: Stick tillbaka ditt svärd. Alla som dräper med svärd skall själva dödas med svärd. De förstår således inte fundamentet för kosmisk kristendom, nämligen att man ska förlåta sin nästa inte bara sju gånger dagligen, utan ända upp till sjuttiosju gånger dagligen – ja, inte nog med det, utan också att man ska älska Gud över alla ting och sin nästa som sig själv. Om de ledande eller regerande myndigheterna inom mänskligheten förstod dessa huvudpunkter i verklig och sann kristendom eller gudomligt uppträdande, skulle lidande, sorger och bekymmer till följd av krig vara en omöjlighet inom jordens människozon. Men så långt i utvecklingen har det stora flertalet av jordens människor ännu inte nått. De tror alltjämt mer på svärdet, på krigsmaskiner, atomvapen och andra synnerligen raffinerade, förödande och dödsbringande mordvapen och dråpmetoder, än de tror på Gud och därmed på kristendomens absoluta och sanna ideal. Därför är makthavarna i stor utsträckning inställda på vapenmetoden, vilket betyder den starkares rätt. Det är samma metod som rånaren med sin revolver tillämpar. Stundom är det mer eller mindre principen "pengarna eller livet" som sitter i högsätet hos överlägsna nationer eller stater. Denna människornas situation kan varken förebrås folken eller deras makthavare. Dessa väsens psyke befinner sig ännu på ett stadium i spiralkretsloppet, där deras djuriska instinkt är så stark, att de måste leva i tron att krigföring och maktöverlägsenhet är det enda verkliga skyddet mot krig eller andra väsens djuriska och dräpande natur. Denna tro eller medvetandeinställning är ett arv eller ett kvarlevande medvetande från den tid då människorna var renodlade djur och ännu inte hade upplevt "Evas död", det vill säga den djuriska principens begynnande degeneration och den mänskliga begåvningens begynnande födelse i deras psyke. Den befordras inifrån av den instinktförmåga som huvudsakligen automatiskt befordrar alla djuriska tendenser. Denna väsendenas själsliga instinkt, som helt befordrar den djuriska självbevarelsedriften – öga för öga, tand för tand – får nu hos de nämnda mellanstadiernas väsen stöd i en yttre manifestation av en inlärd förmåga: intelligensen. Som vi sett, kan väsendena tack vare denna yttre förmåga i mycket hög grad förbättra och fullkomna sitt djuriska framträdande. Det är denna kombination av instinkt och intelligens i de regerande väsendenas psyke som i dag leder och styr människornas handlande in i krig och åter krig. Detta gäller såväl mellan nationerna som man och man emellan.