En stjärnbild
108. När nu människan från en viss synpunkt ser ut som ett stjärnsystem, hur är det då med vintergatssystemen? Hur är det med de stora stjärntöcknen? Har inte de också medvetande? Är de inte också organismer? Det ser så ut, vi ser ju nästan ett hjärta. Ser det inte ut att vara organ? Vi ser det bara så förstorat, att vi ser dessa organismer som atomvärldar. Det vi ser som våra stjärnsystem och vintergator ute i världsrymden är dessa högre väsens organismer. Men våra mikroväsen ser också vår organism som väldiga vintergatssystem med klot som de lever på. Atomer är ju ibland bebodda världar med organiskt liv.
      Vi ser att det finns många former av vintergator, här är ett särskilt system; det finns också andra system med särskilda former, de har allesammans olika former. Det finns ingen anledning att tro att detta är tillfälligheter. Det finns inte något som helst tillfälligt. Vartenda ting har en logisk förklaring, det finns till därför att det har ett syfte. Alltså finns det en makrokosmisk organism i världsrymden.