Skaparen, skaparförmågan och det skapade är tre orubbliga principer
117. När tingen skapas logiskt, finns det medvetande, för logisk skapelse är ju en planmässig skapelse, en skapelse som byggs upp, som skyndar vidare, som förvandlas mot ett resultat: att vara till glädje och välsignelse för levande väsen. Det bevisar att det bakom varje plan finns en tankekombination som är uttryck för ett begär, en vilja, en önskan att få fram något bestämt, och därför bygger man upp med sikte på det.
      Man måste erkänna, att bakom denna skapelse som vi kallar naturen, finns det en vilja och begär, mening och medvetande. Vi måste erkänna att en skapelse inte kan äga rum utan en skaparförmåga.
      På så vis ser vi att världsalltet utgör ett gudomligt något som har en skaparförmåga, som har ett skapat resultat som vi handgripligt är vittnen till.
      I världsalltet finns det inte bara färdiga ting, det finns också ting som är i sin början, ting som kulminerar, ting som håller på att avslutas för att ge plats för ny skapelse. Det är vi vittnen till.
      Vi har här kommit till tre orubbliga principer. Världsalltet utgör ett något som existerar. Kan man ta bort det? Nej. Man kan heller inte bortförklara att det sker en skapelse, och därför måste det också finnas en skaparförmåga. På vetenskaplig grund kan man inte bortförklara att denna skapelse är logisk. Den kan inte upphävas av något som helst. Allt annat vore ologiskt. Hypoteser, föreställningar och övertro kan naturligtvis vara hinder, men för den verkligt logiskt tänkande människan finns det alltså ett faktum. Det kan bli till ett teoretiskt faktum utan att man behöver ha kosmiskt medvetande. I kraft av den andliga vetenskap som nu har lagts fram, har dessa analyser blivit tillgängliga för vanlig intelligens.