Livsenhetsprincipen
126. Vi måste lära oss förstå att vi befinner oss inne i ett kosmos som är en bild av andra kosmos, både de som är nedanför oss, och de som är ovanför oss. Människorna befinner sig i ett kosmos, där samma principer manifesteras.
      De principer som manifesteras ute i världsrymden kan vi inte iaktta, därför att tiden där ju är kolossal. Årmiljoner för oss är kanske bara tio år eller ett år för ett makrokosmiskt väsen, och då kan vi som mikroväsen inte följa med, eftersom vår livstid är mycket begränsad i förhållande till väsendena i makrokosmos.
      Men vi kan följa med här i vårt eget kosmos, som är den bok Gud har skrivit för oss. Där kan vi se hela världsalltets struktur, och vi kan se oss själva. Vi är ett universum för de levande väsen som finns inuti oss. Dessa animaliska mikroväsen har en organism som också består av levande väsen, och dessa består i sin tur av levande väsen. Således finns det organismer inuti organismer ända nere i mikrokosmos. Där kommer vi till ett område som för våra sinnen går bortom tid och rum. Där finns det inte längre något av intresse, det är världens ände för oss, men det fortsätter.
      Uppåt går det upp i det gigantiskt stora, där det också går bortom tid och rum för oss.
      Vi kan se att det finns små väsen i vår egen organism. De lever inuti våra kroppsfunktioner. Vårt blodomlopp, våra körtelfunktioner, vår matsmältning osv. är naturkrafter för dem. Det är deras natur, deras krafter, deras arbetsfält. Deras livsvillkor finns därinne i oss, och i mikroorganismerna är det på samma sätt, så i verkligheten är vi själva en bild av det stora universum.
      Kanske säger man då att ja, det kan vi gärna vara med på, det är vi ju tvungna att erkänna enligt vetenskapen. Hur är det med oss själva? Människan är ju inte inuti någon levande organism. Det syns tydligt att solar och solsystem far runt rent tillfälligt mellan varandra. – Men det kan bara den människa säga som inte tänker. Den människa som inte alls har fått fatt i något av det som analyserna ger, är en människa som är analfabet i upptäckten av själva livsmysteriet, för det kan inte finnas något tillfälligt.