Den stora vita flocken
27. Inom den kyrkliga kristendomen är det mest fullkomliga deras paradis, och där har man ju begreppet "den stora vita flocken". Det är de döda från det jordiska planet som har blivit saliga. De har fått sina synder förlåtna och befinner sig i en stor skara kring Guds tron. Gud sitter på tronen, Kristus sitter på hans högra sida. Det skulle vara deras himmelrike. Det kan ju vara utmärkt att stå så vid ett enstaka tillfälle, men inte i åratal. Det kan inte vara tillfredsställande, så det måste också falla. Med utvecklingen kommer denna bild också att falla, därför att himmelriket måste vara mycket större. Det måste vara mycket mer att göra, utöver att enbart stå och vifta med ett par palmgrenar. Därför är detta heller inte tillfredsställande, men det är ändå ett steg på vägen, det är bättre med detta paradis än vikingarnas paradis, Valhall, dit man bara kan komma när man har dräpt och mördat och själv har blivit mördad. Då är denna bild långt bättre, det är ett steg längre fram på vägen mot livets mening.