Bibelns symbolspråk, Adam och Eva och syndafallet
288. Det är också något annat vi ska komma in på här. Vi har ju sett att utvecklingen äger rum på ett bestämt sätt, och vi har redan sysslat med mycket mer än det Bibeln har lärt människorna. Genom att vi ägnat oss åt naturen har vi med vår tankeförmåga sett på de realiteter som vi står inför. De har nu visat oss att det i universum finns ett levande något, att detta något har en skaparförmåga, att det har resultat, att det har ett mål med de levande väsendena. Allt detta har vi varit inne på och sett det utifrån naturens egna processer.
      Vi har sett att vi också själva är ett levande något. Vi har på motsvarande sätt ett övermedvetande som är utanför tid och rum. Skaparen kan inte vara identisk med det skapade. Skaparen är ju upphovet till det skapade, som är det enda som kan förnimmas. Därigenom blir skaparen själv utanför det förnimbara, högt höjd över att kunna iklädas karaktär, iklädas att vara sådan eller sådan. Ingen analys stämmer på skaparen. Skaparen skapar ju allt det vi kan formulera som analyser. Det skapade är inte någon analys av skaparen, för skaparen måste ju finnas till före det skapade.
      En del av det vi har sett stämmer med Bibeln. Den berättar ju att i begynnelsen skapade Gud himmel och jord, och det skapade han på sex dagar, och på sjunde dagen vilade han. Men vi kan ju se att det är sex stora utvecklingsepoker, och så står det ju också något om hur människan blev till. Gud skapade Adam av jord, och vi ser att där fanns en paradisträdgård.
      Efter skapelsen av Eva uppstod något som hette syndafallet, och då har den övertron uppstått att det var kvinnan det handlade om. Det handlar inte om kvinnan, det handlade lika mycket om mannen. Skapelsen av Eva är inte skapelsen av enbart en kvinna eller ett honkönsväsen, det är i stället skapelsen av de två könen, hankön och honkön, och det resulterade sedan i syndafallet. Då Eva skapades uppstod syndafallet.
      Vi har nu kommit så långt att vi lätt kan se alla dessa ting. Vi kan med vårt fulla, klara medvetande se, att de uttryck Bibeln framställer är symboliska uttryck, framställda till människor som ännu inte kan förstå eller tänka logiskt. Det är gjort i bilder inom de fält som människorna kunde förstå, och där vill jag gärna gå in på detta med syndafallet.
      Så länge människorna inte förstår att allt är mycket gott, och att det hela är en gudomlig plan, är det klart att allt som de inte tycker om hör till djävulen, inte till Gud. Det är något som inte borde finnas i universum, och Bibeln har i hög grad tagit avstånd från det och kallar det för det onda och säger att ormen förledde Eva osv. Allt detta är uttryck som visar att det ses från ett tillstånd, där människan har kommit så långt att det onda börjar vara generande för henne. Hon tycker inte om att det finns något som är ont, men hon vet inte varför det finns där, och hon vet inte att det är något som ska finnas där.