Jakobs dröm 1
485. Från Bibeln känner vi också historien om Jakobs dröm. Han var på en lång vandring, och när han blev trött, lade han sig att vila med sitt huvud på en sten. Då drömmer han en dröm. Han ser en stege som går ända upp till himlen. Änglarna vandrar uppför och nedför på denna stege, och överst däruppe sitter Gudomen. Det var en tankebild som formade sig, allteftersom han var i stånd att tänka sig Gudomen i verkligheten. Detta att han drömde det, innebar enbart att han fick fram det på det vakna planet. Det kunde likaväl ha hänt att han aldrig hade fått fram det på det vakna planet, och då hade han inte anat vad han hade sett. På så vis upplever vi varje natt en mängd ting som vi inte anar något om. Men eftersom det blev en dröm, fick han den överförd och kunde minnas vad han hade upplevt.
      Denna bild är gjord såsom denna konstnär menar att det har sett ut. Det ska inte visa hur det verkligen såg ut, för Jakobs dröm kan bara Jakob själv berätta om. Men det var alltså en stege som gick upp till himlen, och det var änglar som vandrade uppför och nedför den, och där satt Gud på den höga tronen. Det kan ju framställas i många variationer, och här är nu en variation. På det andliga planet är det inte en platt bild som här. Där den blev till, och där konstnären såg den och skapade den, var det i naturlig storlek; en stege som verkligen gick upp genom världsrymden, som vi ser på fortsättningen.