Storkursen
Köttätande växt
90. Så småningom framträdde växtlivet på jorden. Det uppstod betingelser för växtliv, som var den första möjligheten till medvetande på det materiella planet. Växten kan ana. Den har inget annat dagsmedvetande, den kan bara ana. Den kan ana värmen, och den kan ana kylan. Den kan ju inte kalla det värme eller kyla. Den vet inte vad det är, men den kan ana att det är behagligt eller obehagligt. Vi ser hur blommorna kan sluta sig för nattkylan och öppna sig för morgonsolen, också genom instinkt. Men innerst inne anar de behag eller obehag, det är det första.
      Så utvecklar sig växten vidare och når fram till att bli en köttätande växt, som är ett begynnande djuriskt stadium. Där börjar den utveckla de organ som vi har till fullkomlighet. Där börjar utvecklingen av magen. Magorganen börjar bli till i den köttätande växten, och den börjar kunna fånga sin föda.
      På bilden ser vi en köttätande växt, den fångar fisk. Den har armar, den kan hålla fast fisken när den mycket troskyldigt kommer in i detta växtområde. Fisken tror att det är en växt, vilket den ju också delvis är, men så slår dessa armar ihop, och fisken kan inte komma ut. Den börjar upplösas och blir till näring. Det är den första formen av magsaft och magbildning. Nu är det ju något som försiggår i vattnet, men på land har vi också köttätande växter.
      Man kan också se växter som börjar få ögon. Vissa blad blir täckta med linser, som börjar kunna bilda spegelbilder av omgivningen. Det betyder inte att växten kan se, men det betyder att växten kan börja skilja mellan olika ljusvariationer. Detta är början till det som i sin fullkomliga form blir till ögon i dess senare framträdande som djur.
      Vi ser således att från det eldsprutande tillståndet, från denna glödande eldmassa, från lavan och från det rent mineraliska tillståndet, når vi fram till att liv börjar kunna uppstå. Alltså har dessa processer varit till glädje och välsignelse för levande väsen, och de har varit avsedda att uppfylla detta ändamål.