Bisättning
118. KAPITLET
Suggestion, tro och antaganden
De allra flesta individer inom den jordiska mänskligheten lever fortfarande på postulat, alltså antaganden som proklamerats som verklighet utan att vara baserade på någon som helst matematisk stabilitet eller intelligensmässig analys. Då den mänskliga intelligensutvecklingen först under de senaste årtiondena tagit fart, har man alltså varit nödsakad att leva på sådana postulat och blir fortfarande tvungen till detta på alla områden i den dagliga tillvaron där intelligensförmågan ännu är för svag att nå in till den matematiska jämviktspunkten i världsplanen som skall avslöja om postulatet är verklighet eller overklighet.
      Men då ett postulat, som tidigare nämnt, är ett antagande som blir uppfattat som verklighet trots bristande matematisk stabilitet eller intelligensmässig analys, blir en sådan uppfattning detsamma som "tro". Men en "tro" på något man intelligensmässigt inte förstår är detsamma som "suggestion". Då detta, att vara suggererad, i viss mån är detsamma som att vara hypnotiserad, och detta återigen utgör en viss form av sömngångartillstånd, kan ingen individ se fullständigt vaket och klart på några som helst andra områden än dem, där han som faktum har upplevt anknytningen till den matematiska jämviktspunkten i den gudomliga världsplanen.
      På alla andra områden är människorna ännu suggererade eller förhållandevis sovande väsen. De menar och påstår sig ofta ha "kunskap" på dessa områden, men har i verkligheten endast "tro".
      "Tron" är alltså det första högsta resultatet av ett sinnesintrycks inverkan på en individ, vars intelligenskropp och därmed logiska förmåga är outvecklad och därför inte har tillräckligt inflytande på detta sinnesintrycks skapelse. Denna skapelse försiggår därför i sådana fall nästan uteslutande genom instinkt- och känslokroppen. Sinnesintrycket blir en känsloupplevelse med hjälp av "antaganden" utan intelligensmässig definition.