Martinus: Bisättning, kap 158

Bisättning

158. KAPITLET

Reinkarnationen med tillhörande naturlig födelse och död är livets största kärleksprocesser

Reinkarnationen, döden och födelsen är alltså i realiteten livets allra största kärleksprocesser. Att önska en människas naturliga död förhindrad, att önska "den döde" eller det diskarnerade väsendet tillbaka hit till det fysiska planet, att sörja, gråta eller vara förtvivlad över ett väsens bortgång till de högsta världarna, varifrån det en gång, när tiden är inne, skall återvända lyckligt och strålande, med förnyat mod, förnyad livskraft och förstärkta gåvor, talanger och anlag, det är att motarbeta den gudomliga omsorgen, det är att gråta över solskenets och regnets välsignelser, det är att vara med om att spärra eller försvåra vägen till livet, till ljuset och kärleken för detta väsen, och kan endast utlösas som verkningar av de primitiva väsendenas okunnighet eller brist på all kunskap om vad det är de ser eller i verkligheten är vittne till.

Föregående

Nästa