Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 9 i nytt fönster    

 

En sexuell akt eller befruktning är en utlösning av elektriska krafter. Klotens tillkomst är också baserad på en sexuell akt i makrokosmos  419. "Elektriciteten" är således det första som blir till när det skapas ett fysiskt klot eller en himlakropp ute i världsrymden, liksom den också är det första som blir till när ett väsens organism ska börja skapas. Vad är en befruktning, ett samlag eller en sexuell akt annat än en utlösning eller fortplantning av "elektriska" krafter? Den börjar som en utomordentligt livlig tankemanifestation, vilken, omsatt i praktisk handling, genom sexualorganen på normalt sätt fortplantar sig till "säden", som ju är organismens "frön", ett slags fysiska "talangkärnor". Genom denna starka stimulering från väsendets sexuella tankemanifestation, som ju verkar som ett slags extas, och under förutsättning att den sexuella akten fullbordas, skapas för säden de betingelser som gör att den kan "gro" och en ny organism kan ta sin början.
      Det första som blir till när en organism skapas, är således en ansamling av mentala krafter som kan fortplanta sig genom fysiska krafter. Och det är precis detsamma som sker ute i världsrymden när en ny himlakropp ska skapas. En himlakropp är ju i sin kosmiska analys en organism, ett fysiskt manifestationsredskap för ett jag, på samma sätt som vår egen fysiska organism är ett redskap för vårt eget jags manifeststation på det fysiska planet. Och liksom skapandet av vår egen organism endast kan ta sin början genom en sexuell akt, alltså en speciell utlösning av därtill ägnad tankeenergi, som rent praktiskt dels åstadkommer att säden överförs från hankönsorganen till honkönsorganen, dels besjälar sädens frön så att de kan "gro" och den nödvändiga utvecklingen kan ta sin början, så är också varje klots tillblivelse betingad av en föregående mycket stor sexuell tankemanifestation av väsen från makrokosmos.
      Det första som för jordmänniskan framträder materiellt synligt av denna process, denna "makrokosmiska sexuella akt", är allt det som existerar i form av "stjärntöcken". Dessa utgör således i verkligheten utlöst "makrokosmisk säd". I denna "säd" blir alltfler koncentrerade punkter synliga, vilka efter hand glider ut ur sitt nebulosaliknande tillstånd och förtätas till självständigt lysande system. Det är sådana system vi känner under benämningen "solsystem". Dessa utvecklas vidare och visar sig efter hand bestå av koncentrerade punkter, vars ljus är i starkt avtagande, ja, för vissa helt utsläckt. Sådana mörka eller släckta punkter är det vi kallar "planeter". En sådan "planet" är jorden.
      Då dessa mörka klot i många fall har knutit mindre "planeter" till sig, "biplaneter", "drabanter" eller "månar", utgör de ju också själva ett system. Som bekant har jordklotet dock bara en sådan biplanet eller måne. Men att jordklotet även på annat sätt utgör ett enormt system med ett myller av liv och energifunktioner, ja, är en hel organism med mikroväsen i kött och blod, har ju för länge sedan blivit ett faktum för den utvecklade forskaren.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.