Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(289-638) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 9 i nytt fönster    

 

Animalt tillstånd, sexualitet och intellektualitet gör sig också gällande i makrokosmos och mikrokosmos  434. Men det är inte bara den jordiska människan som är beskärd en så överjordisk lycka. Den här skildrade processen gör sig gällande i alla zoner eller medvetandesfärer, såväl i makrokosmos och mikrokosmos som i mellankosmos (växt-, djur- och människoorganismer). Ser vi på solsystem och vintergator eller ser vi på atomsystem, så finner vi att samma lagar härskar där. Vi ser kalla och mörka klot, och vi ser lysande och flammande solar. Vad innebär det? Innebär det inte just att dessa energimassor också är indelade i manifestationer, i vilka vi finner sexuella och intellektuella centrum? Och får inte dessa manifestationer därigenom var för sig epitetet "organism"? Och blir de inte just analoga med de animaliska organismerna i mellankosmos? Vi behöver ju bara se på vårt eget klot. Rymmer det inte i sig en värme som härrör från dess eget centrum eller glödande inre? Och levererar inte denna värme eller solenergi just den dynamiska spänning vid mötet med den yttre "känsloenergin" (världsalltets köld) som fordras för att upprätthålla klotformen med alla dess organiska funktioner eller livsbetingande kretslopp för dess mikroindivider? Och blir det inte ett faktum att detta klot på sitt vis också är animaliskt? Man kan inte komma ifrån att en hel del av materien i dess organism är kött och blod. Alla de animaliska väsendena är något av dess organism. Att detta kalla klot också är uttryck för intellektualitet, går heller inte att bortförklara. Dess samlade mänsklighet består dock av tämligen långt utvecklade dagsmedvetna väsen och representerar en betydande intelligens. De bildar således en betydande motsats till de ointellektuella solkrafterna i klotets inre och visar sig för den utvecklade forskaren tydligt vara dess "intellektuella centrum". Jordklotet är alltså i princip fullständigt analogt med en jordisk människa eller något annat levande animaliskt väsen. Det inrymmer alla de större grundprinciper som bildar grundvalen för ett tings framträdande och identitet som "levande väsen". Eftersom jordklotet också är ett led i solsystemets struktur, finner vi här att solsystemet likaså uppfyller de betingelser som fordras för att man med rätta ska kunna kalla det ett "levande väsen". Det har det glödande centrum som levererar den inre dynamiska spänning i mötet med världsalltets "känsloenergi" eller köld, som fordras för att en organism eller ett system av krafter över huvud taget ska kunna upprätthållas. Detta är alltså systemets "sexuella centrum". Vidare rymmer solsystemet förutom jordklotet flera kalla klot. Med jordklotet i spetsen representerar dessa mer eller mindre det animaliska tillståndet i systemet och den därigenom existerande betingelsen för dess manifestation av intellektualitet på det fysiska planet. Solsystemet har således i sina kalla klot också ett begynnande "intellektuellt centrum".
      Ser vi nedåt i mikrokosmos, råder samma principer där. Också där finner den utvecklade kosmiska forskaren att organismlagarna dominerar. Också där står kampen för att uppnå balans mellan systemens sexuella och intellektuella centrum. Också där "svävar Guds ande över vattnet". Också där domineras tillvaron av livets allt behärskande impulser: sexualitet och intellektualitet, synliga som den eviga organisation av kraft, genom vilken Guden skapar alla gudasöner till sin allomfattande "avbild", "till att vara lika honom".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.