Symbol nr 45
Människokroppen som stjärnsystem
136. Genom ett tankeexperiment kan vi gå vidare ned i mikrokosmos och upplösa dessa organ i mindre delar. Det är inte fantasi, men man måste träna upp sig till att göra detta tankeexperiment. Man måste kunna lära sig att använda sin tankeförmåga utan att resultatet blir till fantasi, till något som inte stämmer, det måste bli till realistiskt faktum.
      Oavsett vad vi tar, ett fast stycke materia, djurets eller människans organism, blir det från en bestämd synpunkt i mikrovärlden till ett stjärnsystem. Våra celler och molekyler är uppbyggda av små energicentrum, atomer, som också är levande väsen. Atomerna i sin tur har elektroner. De består av mycket små centrum, mellan vilka det finns tomrum. Tomrummet är mycket större än själva partiklarna. I vår organism är det mest tomrum, men så är vi inte vana att se det, för vi kan inte se det med våra sinnen. Sinnena är inte byggda för att se detta, lyckligtvis, för då skulle vi inte kunna se varandra, då skulle vi bara se atomer.
      För att se stoffet som partiklar och tomrum, ska vi in på ett helt annat plan. Med våra intellektuella förmågor är vi i stånd att förstå, att från en bestämd synpunkt måste den mänskliga organismen utgöra atomvärldar. På symbolerna har vi sett hur vårt hjärta, våra lungor och körtlar osv., utgör särskilda system, särskilda områden för särskilda atomformer, liksom det ute i världsrymden finns särskilda vintergator. Vi måste således lära oss förstå att dessa organ eller organismens särskilda områden nere i mikrovärlden kan upplösas eller finfördelas till partiklar och tomrum, så att vi ser ett världsallt som är analogt med det vi annars brukar se ute i världsrymden. Men våra sinnen är inställda så att de inte ser de avstånd som är mellan partiklarna, de ser dem som en fast massa.
      Mellan partiklarna finns en annan materia, nämligen tankematerien, skaparmaterien, viljematerien, som är den materia som binder atomerna i sina särskilda former, som får atomerna att utgöra olika vintergatssystem, en arm, en fot, ett hjärta, körtlar osv. Allt detta leds av en kraft som är i tomrummet. I tomrummet finns väsendenas andliga och psykiska krafter, därbakom är övermedvetandet, och bakom detta i sin tur kommer jaget. Så är det också ute i världsalltets tomrum, och således utgörs de levande väsendenas organismer av sådana stjärnsystem. Det är mycket viktigt att förstå detta. – Då kanske ni säger: "Varför ska man det?" Jo, för då kommer ni ju att förstå världsalltet som ni har sett på i hela ert liv, som människorna i årtusenden har tittat på utan att veta vad det är de ser. Men de ska lära sig att se, att det är levande organismer i Gudomens kropp.
      Vi måste förstå att det här inte är fantasi, även om något på denna teckning kanske mycket väl kunde vara lite större och något annat mer otydligt och dimmigt, men det är ju bara en symbol. Den visar enbart principen i analysen av atomvärlden, och den kan inte upphävas. (Se st. 107, 321, 381, 537.)