Symbol nr 14
Det kosmiska spiralkretsloppet 1
303. Här ser vi världsbilden, den eviga tillvaron. Den börjar självklart inte här, och slutar inte där, men jag kan ju inte göra en evig bild, då skulle jag ju aldrig bli färdig, då skulle jag fortfarande stå och göra den. På den förra bilden såg vi ett enskilt kretslopp, och här ser vi alltså sju kretslopp. Det är ju ett gigantiskt område och en omätlig tidsrymd, och av detta område berättar Bibeln bara om en del av ett kretslopp. Den berättar ingenting särskilt om organen i mikrovärlden, utan den berättar att Gud skapade jorden och solen och stjärnorna. Det är allt den berör i dessa spiraler (E, F och G).
      Men i den andliga vetenskapen får vi ju se vad dessa spiraler betyder. Utan dessa spiraler (A, B och C), skulle vi ju inte ha de livsformer som finns i vår organism. De levande väsendena i vår organism utvecklas också genom att gå uppåt över utvecklingssteg, de går också igenom spiraler. Dessa spiraler ligger alltså bakom oss, och det betyder att de kan bli material för skapandet av vår organism, för vår cell-, molekyl- och atomstruktur osv. Det är den mikrovärld jag kallar mikrokosmos. Vi befinner oss själva i det kretslopp där vi känner till mineraler, kristaller, växter, djur och de jordiska människorna. Denna spiral är alltså mellankosmos.
      Så kommer vi till makrokosmos. Där finns en spiral, i vilken jordkloten eller planeterna rör sig. Där finns en spiral för solarna, för vintergatorna, och där finns högre och högre spiraler. Det upprepar sig, precis som det upprepar sig på alla de andra områdena. Vi får nu här se en världsbild som täcker allt som finns att täcka. Det finns ingenting annat i världsalltet, vi har alla principer, vi kommer till detsamma igen. Genom att följa ett kretslopp kommer vi till detsamma igen, liksom när vi följer en dag och en natt, så kommer vi åter till en morgon, en middag, en kväll, en natt, och så åter till en morgon osv.
      Nu har vi genom naturens eget tal sett världsbildens väldiga område, sett alla de bärande principer som vi har att göra med, och vi har alltså fått hela världsbildens struktur. I denna struktur finns det inte ett enda fält som inte förklarar att man ska bort från vrede, hat och hetsighet. Man ska fram till intellektualitet, fram till humanitet, fram till att utveckla kärleksfull förståelse. Av detta kan ni ju också känna om det är falskt, eller om det är riktigt. Om det fanns några ställen där det anbefalldes att man ska vara en riktig karl, att man ska slå, att man ska straffa, så hade ni anledning att börja bli rädda, för då vore det skriande ologiskt, då vore det en djurisk värld jag målade upp för er. Men nu kan ni se att här är det en gudomlig, himmelsk värld, en fullständig bild av själva världsalltet såsom det är, och såsom det kan manifesteras när man är ett med Gud. (Se st. 173, 384, 540.)