Symbol nr 11
Den eviga världsbilden, det levande väsendet 2, den eviga Gudomen och de eviga gudasönerna
522. På symbolen ser vi banan för denna resa genom spiralkretsloppets sex riken. Vi ser att jordklotet nu befinner sig i den sista delen av djurriket, och om tretusen år når det fram till att passera den femuddiga stjärnan vid ingången till det riktiga människoriket.
      Nu frågar man sig kanske, hur jordklotet ska nå fram till det riktiga människoriket på denna korta tid? Där ska man komma ihåg att utvecklingens hastighet fördubblas. Det nyttar ingenting till att man ser tillbaka på hur lång tid det tog att nå fram till det nuvarande stadiet, det motsvarar inte alls hur det nu kommer att gå framöver. Erfarenheterna och förbättringarna kommer snabbare och snabbare, ingenting kan gå fort nog. Tankeförmågan utvecklas, och det som tog lång tid att tänka i forna dagar, tänker man nu i blixttempo, och därför växer det med kolossalt hög fart. För mänskligheten är det bara ljus och åter ljus att vänta. Människorna går framåt, och de börjar uppleva det i samma grad som de börjar förstå principerna och börjar bli ett med naturen, ett med Guds plan för världen.
      Världsbilden går hela tiden upp i alla sina strukturer. Det är inte en lokal bild eller en tidsbild som upphör och blir föråldrad. Den kommer evigt att förklara detsamma, eftersom principerna är eviga. (Se st. 112, 133, 147, 170, 241, 419, 538.)
 
Sjunde kursen, första föredraget, hölls på Martinus Institut den 26 januari 1956.