Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(1-69) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Mänskligheten och världsbilden   

 

 
29 KAPITLET
Vetenskapen och "filosofiska spekulationer"
Vi har genom det föregående blivit vittne till att den materialistiska vetenskapen, som inte accepterar någon kunskap om ett högre "något" eller "jag" bakom materien och skapelseprocesserna, ja som till och med förnekar en sådan realitets existens, i verkligheten likaså lätt blir offer för övertron, osanningen eller fanatismen som väsen inom lekmannakretsar, ja, ännu lättare, i det dessa sistnämnda i stor utsträckning ännu hoppas och tror på en högre, andlig försyns existens och sin egen odödlighet. Kristus får sålunda rätt när han säger: "Saliga är de i anden fattiga, ty dem hör himmelriket till".
      När vetenskapen inte tvekar att bedöma varje tal om en försyns och ett odödligt jags existens som fri fantasi och övertro måste detta ju vara uttryck för dess uppfattning. Denna uppfattning måste återigen vara uttryck för tänkande och är då en "spekulation". Och då den är ett ställningstagande till uppfattningen om försynen och väsendenas odödliga jag, blir denna spekulation av filosofisk art. Vetenskapen kan sålunda inte heller svära sig fri från "filosofiska spekulationer". Men filosofiska spekulationer behöver inte alltid vara något nedsättande, tvärtom. En filosofisk spekulation är ju detsamma som ett försök att på tankens väg utreda ett eller annat problems eventuella mystik eller gåta. Det största föremålet för filosofiska spekulationer är naturligtvis själva livsmysteriets lösning eller problemet "det levande väsendet". Att människorna genom filosofiska spekulationer söker lösa livsmysteriet är det inte något som helst abnormt i. Om de inte genom sitt tänkande skulle söka detta mysteriums lösning, hur skulle de då tillfredsställa sin vetgirighet på detta område? – Hur har den materialistiska vetenskapen börjat? – Har den inte börjat just som spekulationer, med att tänka över problemen? – Och måste den inte ständigt inom ett tämligen ansenligt område betjäna sig av "filosofiska spekulationer"? – Vad är t.ex. en hypotes? – Är det inte en spekulation som godtagits utan att vara en bevisad sanning? – Och hur skulle vetenskapen ha kommit fram till många av sina oryggliga eller verkliga vetenskapliga slutsatser, om den hade bannlyst accepterandet av hypoteser i varje form? – Något annat är det att naturligtvis inte alla hypoteser eller spekulationer är lika goda. De skiftar ju ända från den mest dåraktiga övertro och overklighet till den absolut oryggliga sanningen och är då i sistnämnda fall inte mera några hypoteser utan realistiska fakta eller absolut verklighet. Men liksom man vet att hypotesernas eller spekulationernas domän som en fast kärna innehåller den oryggliga materialistiska kunskapen om materien, "det skapade" eller "frambragta", så måste man lära sig förstå att man inom samma domän också kan finna den absoluta kunskapen om "frambringaren" eller "skaparen" eller det "något" som upplever och kontrollerar materien. Var skulle man eljest finna den? – Men det är klart att likaväl som den materialistiska vetenskapen endast kunde bli till genom en lagbunden och skolad spekulation, som är detsamma som logiskt tänkande, så kan den andliga vetenskapen naturligtvis också endast bli till genom ett lagbundet och skolat tänkande. Varje form av energiutlösning har sin lag, och kan man upptäcka denna lag då har man funnit samma energis högsta syfte och facit. Då tänkande också är energiutlösning, måste det ju finnas en lag för tänkande. Kan man finna denna lag, då kan man med dess hjälp tänka fullkomligt. Och genom detta fullkomliga tänkande får man endast fullkomliga idéer och föreställningar. Och fullkomliga idéer och föreställningar är ju detsamma som livets absoluta sanning.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.